Tänkvärt om att spara

 

I Sverige är det dyrt att tjäna pengar och billigt att spara, det är en enorm

skillnad vi en jämförelse.

 

Ska du tjäna/behålla 100 kr efter skatt så behöver din arbetsgivare eller du

som företagare sälja dig själv för ca 375 kronor. (moms, sociala avgifter

och inkomstskatt)

 

Ska du spara 100 kr, så sparar du indirekt skatt också t.ex. moms 20% och om

det är en tjänst också inkomstskatt och sociala avgifter. Det betyder att spara

100 kronor så kan staten indirekt finansiera upp till 75% av besparingen.

 

 

  

 

I den vänstra kolumnen hur mycket

behållningen är av en inkomst.

 

 

I den högra samma behållning i form av

sparande, där det visas hur mycket

staten subventionerar/går miste om

när du sparar.

 

Subventionen eller vad staten går miste

om varierar beroende på vad det är för

något som man sparar. Sparar man in

mat är t.ex. matmomspåslag bara 6%

och sparar men in bensin så är det olika

punktskatter som gör statens

subvention/förlorad skatt betydligt

högre.

 

 

 

 

 

 

 

 

Att arbeta svart eller köpa något svart känner alla till att det är olagligt, men ändå är

omfattnings stor i Sverige. Anledningen är främst att skattesituationen helt enkelt gör

vinsten stor. Speciellt om man inte blir upptäckt……

 

Att istället rikta in sig på att spara in olika utgifter däremot är mycket lönsamt och både

helt skattefritt och helt lagligt.  Du kan sova gott, leva enligt lagen och du riskerar inte

få straffskatt.

 

 

Psykologi spara eller förbruka….

 

En del människor saknar alltid pengar och en del har alltid. Det är enkelt att svara

att det beror på inkomst och till viss del är det sant, men det har ännu större

betydelse med levnadssätt.

 

Det upplevs av de flesta som mycket mer positivt att tjäna mer pengar än att spara

till sig samma pengar, fast det sista oftast är enklare, nästan inget arbete och rätt

genomfört inget speciellt man trots allt får försaka.

 

Varför vill de flesta göra slut på sina pengar på faktiskt ganska onödiga saker?

Förmodligen belöningspsykologi d.v.s. köper du en chokladbit, en dricka en tidning

får kroppen/hjärnan en direkt belöning som gillas. För barn kan man se det mer

renodlat med t.ex. hur viktigt leksaken från Mc Donalds är.

 

De flesta familjer anar inte hur stora ekonomiska problem

många höginkomsttagare har och det beror förstås alltid

på levnadssättet och svårigheten att förändra. Samtidigt

finns det många låginkomsttagare som lever mycket väl

och har stora besparingar, oftast inte snåla, men

omdömesfulla och nästan aldrig spiller pengar i onödan.

Skulle en studie göras över välbärgade människor, så

kommer det garanterat synas att fokus finns

kostnadsmedvetenhet och inte inkomstmedvetenhet.

 

Fantastiska ensamstående mammor brukar vara helt

enastående ekonomiska och det går ofta inte förstå

hur de får sin ekonomi att gå ihop. På samma sätt kan

man se i t.ex. U-länder att där är det kvinnor som har

ekonomiskt ansvar och förstånd. Män brukar ofta ha

högre lön, men de har också oförmågan att ha större

onödiga utgifter.  Vidare utan att vetenskapligt

kontrollerat det, så är jag övertygad om att

betalningsanmärkning, problem med kronofogden etc.

är mycket dominerat av män. Det är ändå sällan det

ses som nackdel att vara man när pengar lånas…

Det verkar därför som ekonomisk psykologigenen av

någon anledning är klart överrepresenterad hos kvinnor.

 

Bland framgångsrika företagare finns det ofta en mycket kostnadsmedveten företagare, som

helt enkelt inte behöver belasta sitt företag med så hög lönekostnad och på så sätt lyckas

utveckla företaget.

 

För att klara sig igenom den psykologiska belöningsspärren, så är det bra att resultatet syns.

T.ex. lägga pengarna från sparande förändringen i en glasburk, enkelt få barnen vara med och

förstå. Sedan belöna sig själv och familjen med något alla önskat sig för dessa pengar. Då

förstår man på ett bra sätt skillnaden.

 

TÄNK NU PÅ VARJE UTGIFT, ÄR DEN NÖDVÄNDIG?